söndag 28 mars 2010
Kommunikationsrevolutionen
Tidigare sa vi att informationssamhället bidrog till att vi inte kunde se "skogen för alla träd". Vi druknade i information. Det var till och med ett skäl till att inte ha läst viss efterfrågad information. Man hade liksom missat allt. Därmed fanns en nödvändighet att lära sig sortera vad som var väsentligt, vad som skulle kunna lämnas till någon annan intresserad, vad som kunde vänta och vad som var akut. Nu har vi en kommunikationsrevolution (jag har inte uppfunnit begreppet) som kräver att vi inte bara tar del, utan att vi också tar så aktiv del så att vi besvarar de olika uttryck som omger oss. Finns det en kvalitetsaspekt i detta? Blir vi okritiska till oss själva och till varandra? Blir poängen att hinna besvara, ha åsikter, synas och höras istället för att med eftertanke och efter utforskning avge en klok tanke? Det verkar vara så att människans sämsta sidor lätt kommer till utttryck när vi kan vara anonyma (eller när vi tror att vi är det). Vad är det för slags behov? Vi gömmer oss bakom en dator eller annat digitalt verktyg och vi exponerar oss mer än vad som är tillrådligt i det fysiska mötet. Varför?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Är att föra fram skriftlig och muntlig information snabbare än någonsin, från år/månader/dagar till sekunder en kommunikationsrevolution eller mer en teknologisk revolution, där redundansen i den tryckta informationen är näst intill hjärnbedövande och filtreringen av kvalitet nästan ickeexisterande?
SvaraRaderaUtbildning/kunskapsinformation konkurrerar idag med herr x:s frukostvanor och klädesval. Vilken information har bäst och mest kvalitet in sin kommunikation ?
Kommunikatonsrevolutionen för mig personligen har blivit att livets intryck snurrar fortare runt min egen axel. Tiden för eftertanke eller klok tanke verkar försvinnande liten då utbytet av information sker sekundsnabbt och lämnar den eftertänksamme långt bakom sig i diskussionen i realtid. Vem läser kommentarer från en vecka sedan? Man kan kommentera men vet inte om man blir sedd eller läst. Det positiva är att även den blyga kan föra fram sina åsikter utan att bli avbruten. Detta är åtminstone kvalitet.
Jag upplever strömmen av information ut från persondatorn i hemmet som barnets upplevelse att börja prata och plötsligt inse att andra förstår! Man vill ine sluta kommunicera. Det kan bli mer kvantitet än kvalitet i början.
Anonymitet har två sidor, dels skyddar det från repressalier om åsikten går mot gängse uppfattning eller som strider mot makten (vilken makt det än är - socialt grupptryck eller myndighetsmakt), dels att inte behöva ta ansvar för konsekvenserna såsom i uttrycket "jag hörde det av bekantas bekanta...alltså måste det vara sant). På nätet finner man samma funktion, tidsaspekten är snabbare och spridningsområdet större.
Eftertanke och utforskning av en klok tanke kräver tid och framförallt mognad att ta till sig och hantera tanken. Först då kan man utveckla kvalitet och inte bara kvantitet.