Alla dessa förbannade bloggar. Vad ska de vara bra för? Ärligen förstår jag inte fullt ut idag. Kanse i morgon. Jag är nämligen beredd att lära mig nytt varje dag, men det måste finnas att syfte. Jag följer en kurs som verkar vilja marinera mig i nätaktiviteter, social interaktion med främlingar som berättar om sitt liv. Jag skulle kunna tänka mig diskussioner om utbildning och det som länkar till utbildning. Det tillhör mitt yrkesintresse och det är kanske det jag har behov av i en kompetensutveckling. Jag har nog med relationer hemma och på arbetet. När jag för en gångs skull blir fysiskt ensam - ska jag då läsa andras bloggar och kommentera dem. Jag orkar inte... men ge mig gärna en utmanande fråga.

Jag läser litteraturen med stort intresse och har precis börjat orientera mig om webb 2.0 samt unga nätkulturer (utöver dem som jag upplever i levande livet med mina egna barn och i mitt yrke). Jag ska plöja vidare och se om jag hittar något intressant. På arbetet ska jag dra igång en kurs med en ny lärplattform. Det är mitt "real life" just nu. Jag undrar vilka pedagogiska insikter det kan ge mig... hur kommer studenterna att uppleva situationen... vad kommer att krävas av oss som lärare - vi och studenterna är lika mycket nybörjare; spännande. Jag kommer att berätta mer.

Tack Anders Fransson...

... för ditt engagerade inlägg om lärarutbildningen. Jag håller med till 100%. Mailet kom precis strax före en högljudd diskussion om nerbrytning av yrkeslärarens status och kompetens. Det är en av de frågor som som ger en eftersmak som inte går att befria sig ifrån. Det finns flera. Men den mest sorgliga är hur man kan ha så dåligt förtroende för och tillit till det svenska högskoleväsendet.

Idag har vi påbörjat ett spännande utvecklingsarbete på arbetsplatsen. Hur ska vi lyckas att bli samspelta och skapa konsensus när vi har vargen som flåsar oss i nacken. Hur kan vi använda vår energi på ett opimalt sätt. Ohhps nu börjar IFK Skövde spela sin fredagsmatch - logga ut och lämna Internet till sonen...bollen är rund.

bäst i klassen - och tyst i klassen

Nu var sista ordet sagt. Korten är lagda på bordet. Skåpet är ställt och allt är i sin ordning igen efter ett kaos där nyutbildade lärare i princip varit värdelösa. De har haft för svaga ämneskunskaper, kvaliteten på VFU (om den ens har haft en VFU på rätt ställe) har varit för svag, de har kommit in på utbildningen utan konkurrens och utgör därmed en grupp lärare som är alltför kunskapsvaga. Hur känns det - alla ni som arbetar som lärare i dag. Visst är nu kritiska till er utbildning - jag vet det. Men frågan är om kritiken är samstämmig med de beslut som nu fattas om lärarutbildning, lärarkompetens.

Jag tror att studenters kritik mot lärarutbildningen inte ändras med en ny reform som styr upp utbildningens innehåll. Den hör ihop med andra aspekter på högre utbildning. Jag tror inte att organisationen av innehåll och bestämningen av poäng avgör studenters uppskattning av utbildningen. Men jag har respekt för andra åsikter.

Jag hoppas vi kan se fram emot innovativa utbildningsförslag från lärosäten som i framtiden ska utbilda Sveriges lärare. Här ska det finnas mod att inom beslutets ramar skapa något intressant som kan locka unga och äldre att utbilda sig till lärare. Jag hoppas att dessa blivande studenter sätter sig in i läraryrkets innebörd och dess olika dimensioner och funderar på vad det kommer att kräva av dem - det är viktigare än alla perspektiv.

Vi hörs

en vecka senare

Har i veckan börjat planera en kurs som kräver max ansvar av studenter. Visst är det obligatisk närvaro, men vi ska inte ha några listor att fylla i, som ska kollas och vad göra sen om det saknas ett namn - eller om det finns ett namn på någon som inte har deltagit. Självklart måste en student engagera i sina studier utan kontrollerande faktorer. Är det att lämna dem i sticket? Men är det inte så att folk i allmänhet betalar sina räkningar i tid, håller koll på tider och klarar sig i största allmänhet - varför ska man då behöva kontrolleras under utbildning?
Fredagsfundering....

söndag d 24 januari

Alltomutbildning är inte ett utbildningsföretag. Det är tecken på ett intresse för utbildningsfrågor. Inspirerad av tidningen Allt om mat som innehåller flera avdelningar från förätter, huvudrätter, desserter till tester. Den lockar med sina bilder och den ger ett och annat användbart recept. En skön blandning som inspirerar.